Beriths släkt / skrifter

Nolbyn Dockskåp

Berith hämtade inspiration från barndomens bruksmiljö

För att förstå Berith Bergström är det viktigt att veta mer om hennes bakgrund och det sociala sammanhang där hon verkade

Berith Bergströms barndomshem Bosjön cirka två mil norr om Filipsstad.

I östra Värmland blommade kreativiteten i den Bergströmska släkten vid Finshyttan och Bosjön, två bruk i Filipstadstrakten för hundrafemtio år sedan. Järnbruken i Värmlands bergslag hade gjort bergsmän och brukspatroner förmögna vilket gav deras barn möjligheter till högre utbildning. För sönerna var det främst ingenjörsyrket som förväntades och för kvinnorna mer konstnärliga inriktningar, enligt traditionella könsroller.

 

Bergsskolan i Filipstad, som grundades 1830 av bergmästare Franz von Schéele (1795-1863), blev viktig för att utbilda ingenjörer för gruvdrift och industri samt bygdens välstånd. Detta gav i sin tur också förutsättningar för olika kulturella yttringar på orten. En av dessa familjer som levde och verkade i Filipstadstrakten, och som var involverad i en märklig kulturell, social och ekonomisk expansion under 1800-talet och det tidiga 1900-talets industrialisering, var alltså släkten Bergström.

 

Olof Bergström och Brita Catharina Nilsdotter i Persberg fann varandra i sin ungdom på 1830-talet och bildade familj, expanderar ekonomiskt och socialt, förvärvar Finshyttans bruk och fostrar sina barn till starka framstående personer.

 

År 1867 förvärvade de Finshyttans bruk, strax norr om Filipstad. Finshyttan hade först en såg, snickarverkstad och en mindre smedja för tillverkning av gruvverktyg och trädgårdsredskap. Vattenturbinerna skulle längre fram bli Finshyttans huvudsakliga tillverkning, och föra namnet långt ut i världen. Mer om Finnhyttans tubiner.

 

En av sönerna, Albert Bergström, övertar Bosjö bruk och herrgård och utvecklar trämassesliperi och snickeri långt ut i värmlandsskogen. Det är främst dessa släktgrenar – Finshyttegrenen och Bosjögrenen – som intresserar föreningen Berith Bergströms minne. Men vem var Berith Bergström?

 

Berith Bergström föddes 1896 på Bosjö bruksherrgård cirka 20 kilometer nordväst om Filipstad. Hon var makarna Maria och Albert Bergströms elfte barn i en skara av tolv. Sin första konstnärliga utbildning fick hon på Handarbetets Vänner och vid Hulda Lundins Högre Slöjdseminarium, dåtidens Konstfack.

 

I mitten av 1920 talet studerade Berith bland annat vid Wiener Werkstätte, och arbetade där med silver, möbler och textilier, det mesta i jugendstil. Bosjön såldes 1916 av föräldrarna, något som Berith och hennes två systrar aldrig kom över. Den starka bindningen till barndomshemmet, den livslånga kärleken till föräldrarna och hennes satsning på yrkesutbildning och yrkeskarriär på bekostnad av man och barn var priset för Beriths konstnärskap.

 

Under 1930- och 40-talet vistades hon på somrarna vid Lersjöed, sju kilometer norr om Filipstad, där hon från början hyrde ett 1700-talshus av sin kusin Rolf Bergström. Där tog hon också hand om sina två brorsbarn, Gunvor och Ingmar Bergström, på sommarvistelse och fostrade in dem i naturen och den herrgårdskultur som Berith själv vuxit upp i. Hon byggde en miniatyr av Bosjön med herrgården, alla olika byggnader och en kyrka mitt i byn. Hon kallade just denna för Nolbyn, som var ”norra byn” på värmländska. Det var upprinnelsen till hennes fortsatta konstnärskap, att skapa miniatyrer av Värmländska allmogemiljöer och herrgårdar.

 

Under 1940-talet lät Berith bygga Villa Edros, som ligger 7 kilometer norr om Filipstad i Värmland. Huset lät Berith Bergström uppföra som en replik av flygeln till Skogaholms herrgård på Skansen i Stockholm. I Villa Edros tillbringade Berith somrarna med sina två systrar. Denna ljuvliga sommarherrgård, som nu ägs av Carl Jan Granqvist sedan 2010, är ett stycke Värmlandshistoria med sin vackra enkla estetik som präglas av en alldeles speciell kvinnokultur.

 

I sommarherrgården samlade Berith Bergström möbler, konst och andra föremål som hade anknytning till Bosjö herrgård, systrarnas uppväxtmiljö. Villa Edros står intakt sedan systrarnas tid. Det var också vid Lersjöed och Villa Edros som idén föddes till den miniatyrvärld som Berith skapade då hon tog sig an sina brorsbarn Gunvor och Ingmar Bergström.

 

Föreningen Berith Bergströms Minne har verkat sedan 2009 med syftet att bevara och sprida kännedom om Berith Bergströms liv och gärning, framför allt hennes produktion av dockskåp och miniatyrer. Hennes fascinerande konstnärskap kompletterades med en ansenlig bildning samt en djup kärlek till släkten och värmlandsbygden.

 

Berith Bergströms konstnärskap, samlariver och intresse för bygden erbjuder också ett vidare perspektiv. Detta kompletterades med en ansenlig bildning samt en djup kärlek till släkten och värmlandsbygden. Det gör det intressant för föreningen att även skildra dåtidens starka personligheter, män och kvinnor, med betydelse för utvecklingen i östra Värmland och Bergslagens gruvdrift, bruks- och herrgårdskultur.

 

En rad skrifter har producerats i samband med olika evenemang genom verksamhetsåren. I högerspalten hittar du dessa. Under hösten 2017 beräknas även skrifterna "Bergströmska bilder från Bosjön och Finnsyttan" (dokumentation från utställningen på Kvarnen i Filipsstad) samt "Sigge Bergström - konstnären från Bosjön" att läggas upp här på på hemsidan.

 

För styrelsen i Föreningen Berith Bergströms minne

Torhild Winnberg Carl Jan Granqvist

Ordförande och ledamot

 

 

 

News Headline

Dateline \\ News Category

Många färgstrarka personligheter i släketn Bergström

Olof Bergström, Beriths farfar.

Många färgstarka persoligheter i den Bergströmska släkten

 

1) Olof Bergström (Beriths farfar). Förvärvade Finnhyttans bruk där han började tillverka turbiner. Skrift av Albert Bergström (1927).

 

2) Albert Bergström (Beriths far)

Albert Bergström drev Bosjö herrgård med såg och tillverkning av pappersmassa. Skrift av Hilding Bergström (1957).

 

3) Edward Bergström. En före detta bokhållares upplevelser i Eldslandet 1891-1892 – skrift av Ingmar Bergström (2004).

 

4) Anna Bergström. Brukspatronsdotter som blev musikpedagogikens moder i Sverige – skrift av Torhild Winnberg 2010).

 

5) Bosjöbarn vid sekelskiftet. Särtryck ur hembygdsboken Sunnemo socken – skrift av Nanna Fornander (1953).

 

6) Miniatyrkonstnären Berith Bergström. Ett stycke värmländsk kulturhistoria nedtecknad av brorsonen Ingmar Bergström – skrift av Ingmar Bergström (2004).

 

7) Ragnar Ljungman.

En bortglömd konstnär som målade i både Bohuslän och Värmland – skrift av Ingmar Bergström (2014).

 

8) Bergströmska bilder från Finshyttan och Bosjön – Dokumentation av utställningen på Kvarnen i Filipstad (2015) – skrift av Helene Sjunnesson, Ralf Sandberg och Torhild Winnberg (in progress).

 

9) Sigge Bergström. Konstnären från Finshyttan – skrift av Ralf Sandberg (in progress).